Godkväll alla goda läsare.
Här sitter lilla jag och fundera på livet i all ordning plus att jag känner mig lite hungrig.
Jag har hållt igång hela dagen, knappt hunnit att äta någon mat...:/ typ ätit en drick yoghourt!
Men ska man gnälla? öh ne det är ju självförvålat.
Vi har äntligen hämtat hem sista lasset med hö dock känns det inte som jag ha gjort något men jag ha jobbat och varit matte lärare. Så mina timmar räcker dock inte till.
Iallfall så är jag hästlöst, ha ingen att rida för Brisan och Cindy e utlånad. Pilot ska vila en vecka till sedan få vi se vad som händer.
Så att gå ifrån att ha 3 hästar att rida ifrån att inte ha någon är så himla tråkigt! känner verkligen suget efter att få träna och köra stenhårt. Känna att kroppen är helt jäkla slut!
Men nej, malin ska ha sån otur med allt i livet känns det som.
Alltid när något känns bra kommer det alltid det värsta tillbaka! alltid......känner mig väldigt ledsen!
Dock syns det inte, varför vet jag inte! Men skulle vilja sätta mig ner och gråta sönder!
Men jag är en stark person som inte gör sånt utan fäller en tår och sedan torkar bort den precis som om det aldrig har hänt!
Och JA lite konstigt är det, men orkar inte med att må dåligt! Dock hjälper det inte att dölja det hela.
Iallfall så var jag med min tränare ute på tävling dvs jag var HÄSTSKÖTARE!
Peter Nordlander var ute på sin lilla prinsessa Scarlet O´hara. Mycket trevlig och snygg häst!
Dem red en LA.3 och vann med 67.71 % så det var strongt gjort liksom.
Men det e lite så att man få hoppa av hästryggen och jobba ifrån backen ibland också.
Alltid en ny erfarenhet liksom, eftersom jag gillar att göra nya saker.
Men känner nu att magen kurrar efter mat plus känner mig nedstämd för vet att mina älskade hästar ha det bra men skulle gärna vilja rida dem!
Mitt hjärta brister....fina minnen.
Men i mitt liv känns det som om allt jag tar i går sönder!:(
My lovley horses, love you with all my heart and passion for you. I have you guys as first thing in life. Meanwhile i take care of my life when ever i can...that will say never!
Pössi